Mamma till Yrla & Noel

de har vart så himla mycket jobbigt på sista tiden så ja hoppa sverkligen på att turen kan va me doss nu.
nu ska ja va väldigt ärlig om mitt liv, vet inte varför men känner att ni inte fått en chans att lära känna mej om ja inte är ärlig

ja vet inte hur väl ni känner mej, men innan Yrla va född så fick ja diagnosen ADHD/ Atypisk Autism samt bipolär/manodeprisiv.
jahar enhel del i bagaget, ja har X antal självmordsförsök i bagaget och hade ett stort självskadande beteeende
men när ja fick mitt pluss på stickan så ändrades allt, då menar ja ALLT!
samma dag som ja såg plusset så slutade ja röka (rökte som en tok innan och snusade minst 2 doser per dag) ja slutade samt snusa och dricka, pluss att ja slutade med ALLA mina mediciner. ja åt då 23 piller per dag men slutade då med de ja inte kund eäta å så ändrade vi allt så ja fick bara äta 3 piller per dag.
Graviditeten va så otroligt jobbig, stress så de hette duga om de, ja va som sagt ensamstående genom hela graviditeten... fast ni som känner mej vet ju hur fanken de va med allt.
sen kom ju då min älskade Yrla 6 veckor tidigt. hon hade ju massa gulsot å andades inte när hon kom. ja hade nog kunnat ha henne i magen tills hon igentligen skulel kommit om ja inte vore så förbannat stressad av vissa saker som hände...
sen kom hon precis när ja på min bror renoverat min nyköpte insatslägenhet, ja han bo där i 1 dygn så kom lilla Yrla 2950 g å 49 lång å helt lila. hon kunde som sagt inte andas.

vi fick bo på NEO i 2 veckor sen komma hem.
Yrla fick kolik nästan direkt när vi kom hem å inte fick ja direkt så mycket avlastning så de va kämpigt ett tag med allt. omstälningen till att bli mamma, inte alls fått planera ens förlossningen lr få hålla i sin dotter när hon fäds osv. de va jobbigt.
tiden gick å ja å Yrla började hitta varandra, vi gick på timjan å fick massa hjälp av dom. ja träffade min finsate Martin efter ett tag å han ställer upp som en gud. han ser Yrla som sin egen å stöttar oss igenom allt.
sen nu då på sista tiden har ju då min "pappa" min foster far dött samt att dom misstänkte "canser" i bröstet på mej vilket ja inte hade, vilket jävla tur!
ja är nog lyckligast i världen nu som har världens finaste pojkvän och dotter. men de har inte alltid sätt ut så! har en gammal blogg där de står väldigt hämsta saker men den vill ja inte länka här men frågar ni kan ni få den. de va allt ja ville säga ha de gött kram från oss