Mamma till Yrla & Noel

att skriva ut de här men ja måste få ventilera mej.
Varannan tisdag träffar ju Yrla sin biologiska pappa på umgängesstödet fenix.
Hitlis har hon alltid skrikigt ibörjan å vi får inte avbryta för då gör vi fel och bryter umgänget.
Men Ja trodde att umgänget skulle ske på barnens vilkor å utifrån dom?

Iallafall idag bröts umgänget iallafall efter 20 min då ja sa ifrån för 5 ggn lr nått.
Då hade hon skrikigt å tjutigt konstant sen T kom. Man hör skillnad på gråt å gråt å nu skrek hon hysteriskt.
De gick så långt att hon börja hyperventilera å kipa efter andan å skaka tills dom äntligen bröt umgänget.
Ska de behöva vara så?
Hon e inte ens 2 år å ja mår så jävla dåligt över att ja gång på gång måste lämna henne där hon högljudt skriker att hon inte vill.
Det gör ont i mej för ja måste göra min dotter så illa.
Näär hon sen kom till mej då ja hämta henne på umgänget så vart hon helt tyst å börja leka med leksakerna som va där. (vi sitter i ett annat rum på umgänget)
Ibland fattar ja mej inte på folk, om de ska va barns vilkor å efter deras förutsättningar å vi ska utgå från barnet så är de ett jävla konstigt sätt dom gör de.