Tankar och känslor i mitt egna huvud

nu ska ja göra nått som e så jävla dumt igentligen å de är att skriva ut hur ja mår, men ja måste få ventilera mej lite. Ja vet att de kommer va MÅNGA som gottar sej i min olycka å de är ju tragiskt, men de är min blogg å ja skriver vad ja vill.
Jag tycker livet S U G E R nu rent ut sagt. Ja mår skit å har gråten i halsen för de mästa. Ja orkar ingenting och de känns som man e ensam om allt... Iallafall de känslomässiga. Ja tycker verkligen inte om att va gravid, ja känner mej handickapad som varken får lr kan göra nått.
Att sen sitta å försöka få folk i ens närhet att förstå hur man känner och mår utan resultat känns så jävla meningslöst. Just nu önskar ja att ja satt på en öde ö aldeles själv utan några som hälst jävla problem, för just nu, just nu i denna sekund så hatar ja de livet ja lever. Ja hatar absolut inte mina barn de är dom ja lever för men livet ja befinner mej i just nu är inte direkt de ja vill.

Ja lider av depritioner sen innan å just nu känns de som om ja e på väg in i väggen igen och ingen förstår. Ja säger att ja inte O R K A R att ja bara är människa men de går lixom in hos vissa.
Mitt liv går repeat gå upp försök pilla i dej frukosgt vilket inte går nå vidare, försök städa laga mat så den stå på bordet då familjen kommer hem, gå  å lägg dej osv.

Inget hur är de idag, har du haft en bra dag, tack för maten osv är de för mycket begärt? är de för mycket begärt att även om varje dag ser lika dant ut att man kan få en sån fråga nån gång ibland?

Fan nu grinar ja oxå, ja e så jävla trött på att leva själv med mina tankar å min sorg å mitt ständigt självkritiska tänkande å de hatat ja har till mej själv. Ja har en bakgrund och ett förflutet som ja inte vill ge min värsta fiende men som gör sej påmind allt oftare för mej, å I N G E N kan förstå å de gör ont i mej. Jag önskar nån kunde säga till mej du är inte ensam, lr ja finns dör dej... Men de är som de är, ja ska finnas jämt, men vem finns för mej?

Känns som ja pratar med en vägg när ja försöker nå dej, ja önskar du kunde se mina tårar höra min gråt å bry dej... önskar du kunde säga att allt blir bra å mena de, att du kunde visa mej att de ska fixa sej kosta va de kostar vill. Men ja har börjat ge upp hoppet å för varje dag som går så glider vi längre å längre bort för varandra för att sen stå där på varsin sida av en öde ö å vi glömmer sakta bort varandra för att sen vakna å se oss som två främlingar för varandra... ska de va så? är de så de ska va när man ska va så nära som vi är lr ska va.

ja vet varken ut lr in längre, ja vill bara vakna ur denna mardröm å alla dessa jobbiga jävla känslor!

de va allt ja ville säga för idag å de här är hur ja känner å mår just nu!

Kommentarer
Postat av: Sandra P

Är det inte dags och prata med Martin om de här och berätta hur du känner? Eller lyssnar han inte?

2011-02-03 @ 22:58:15
URL: http://sandra-omsandrasliv.blogspot.com/
Postat av: madde

Jag förstår dig! jag har ett jobbigt förflutet som jag tror många som inte känner mig skulle bli förvånade av att höra :)

jag är en väldigt glad tjej, tror bara det är min mamma som sett mig sur/arg :)



MEN som sagt har ett väldigt jobbigt förflutet, inget jag talar om men frågar nån så är jag öppen om det :)



Men jag förstår precis det du skriver, och det är frustrerande när ingen annan förstår!!!

Jag tycker du kämpar på bra!! :) väldigt bra!

Jag vill ochså jättegärna ha syskon till ella,väldigt gärna, men är så rädd att inte orken finns till :( är det som stoppar mig :(

2011-02-03 @ 23:12:41
URL: http://madeleinesophie.blogg.se/
Postat av: Sara ;)

älskade vän! där finns inga ord jag kan säga för att få dig att må bättre, mina armar är för korta för att nå ända hem till dig men i tanken omfamnar jag dig och försöker ge dig tröst. Kram

2011-02-04 @ 07:21:19
URL: http://inspironessan.blogspot.com
Postat av: Diana

bra Sara att du VÅGAR skriva ut det du känner!

OM du vill skriva eller prata eller.. jaa, hör av dig!!

Lyssnar nog!



Kan inte säga jag vet hur du mår eller känner dej, men har själv haft liknande erfarenheter o tyvärr gör de sig påminda med jämna mellanrum!

Har du pratat med någon utomstående (typ psykolog) om allt detta? Skulle kanske vara bra!?!



Låter nog som du redan har depression, men inte att undra på.. allt som du gått igenom på 2år (o förut oxå) sätter spår!!

Jo, du ÄR stark! Men var så pass stark ännu att du söker någon du verkligen KAN PRATA med!!!!



Kraaaaaaam <3 <3 <3

2011-02-04 @ 10:12:33
URL: http://livetitrollywood.blogspot.com/
Postat av: Alex

Hej Sara!



Vi hänger i samma forum på familjeliv.

Måste säga att jag tycker du är en stark människa som vågar berätta hur du egentligen känner. allt ska annars vara så perfekt när man är förälder. Allt ska vara så himla mysigt!



Jag själv är precis som du gravid. Älskar min dotter över allt annat, även den lilla i magen. Men tycker också att det är pest att vara gravid. Man blir fånge i sin egen kropp och livet känns emellanåt helt meningslöst. orken finns inte till mkt och jag känner mig ofta helt otillräcklig. Ångest över att jag inte orkar mer än vad jag gör.



Jag kan inte veta hur du mår eller uppleva det du gjort. Men har med ett förflutet som speglas i mig. Men av alla motgångar och misstag man begått, har man blivit starkare som människa. Fått mer skinn på näsan:P



Jag hoppas att du, om du inte redan har det, drar nytta av det du gått igenom.

Man måste lära sig leva med det, och bäst är ju då om man kan på något sätt vända på situationen och faktiskt dra nytta av bagaget.



Tycker du är stark som vågar skriva hur du mår, det är ju ett steg i rätt riktning. Du har ju insett vad problemet är. Försök nu hitta någon du kan prata med, din sambo kanske? Eller en psykolog? Finns ju bra hjälp att få på öppna förskolorna.



Och sara, du är världens bästa mamma till Yrla:D Glöm inte det!

2011-02-04 @ 13:43:18
URL: http://spyfrugan.blogg.se/
Postat av: Sandra, Din bästa vän

blir ledsen nu när jag läste detta :( du vet väl att jag alltid finns för dej? att du alltid kan ringa mej & prata om det är nått? å prata ur dej om allt med mej ? jag finns för dje dygnet runt & älskar dej sååå.. nästa helg kommer jag till er i norrköping då kan vi prata massa å kramas å bara mysa.. älskar dej mest min bästa vän <3 din sandra för alltid

2011-02-04 @ 22:20:30

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0